tisdag 14 december 2010

Vänta...

Det kommer mer. Ska bara åka tillbaka till Berlin först.

Har varit i Berlin några månader nu... Vi får se...

torsdag 2 december 2010

sossarnas stora miss

I somras insåg jag efter en disskussion med Adam att vänsterblocket antagligen skulle förlora valet. Då skrev jag den här texten. Den är lite argt skriven, då jag var lite arg när jag skrev.


Svensk Socialdemokrati har under de senaste decennierna lämnat sina rötter och har steg för steg gått till att i stora drag helt acceptera kapitalismen som en del av landet. Detta syns tydligt på att man släpper på monopol, sänker skatter och självklart förespråkandet av EU. Socialdemokraterna vill dock ändå behålla några socialistiska aspekter av det hela. Ett exempel är att man fortsätter stå för att desto mer man tjänar, desto mer ska man bidra med skatt. Detta är en av de största skillnaderna mellan vad dagens vänsterblocket förespråkar gentemot den borgerliga alliansen.
Adam, som varken är Sosse eller höger.foto: Lucas


Den andra stora skillnaden är utbildning. Högern, med folkpartiet i sin spets kritiserade i förra valet hur Sossarna förde sin skolpolitik. Det var för slappt, betygen försämrades, elever som kom till högskolan var inte kompetenta och komvux var bidragssugarnas hemort. Det är inte konstigt att det gick hem. Sveriges folk har alltid varit intresserat av vad som komma skall. Vi är måna om miljön och tror på internationella samarbeten, allt för att bygga en säker och god framtid för våra barn. Självklart tycker vi då inte om att våra barn inte lär sig tillräckligt i skolan. Jan Björklund förespråkade ordning och reda och svenskarna gav honom sitt förtroende. Flummet skulle äntligen försvinna, svindyra estetelever skulle tvingas lära sig så mycket att de ändå skulle kunna fortsätta på högskolan. Betyg och kartläggningar av beteendet hos våra barn skulle genomföras hårdare och tidigare.

Högerblocket har gång på gång visat sig vara de ansvariga och pålitliga i frågor som denna. Man förespråkar rättvisa och trygghet. Man har gjort populistiskt sett säkra val och vunnit starkt på detta i opinionen. Självklart har röstarna fått svälja vissa småsaker som kraftigt sänkta skatter för de rikaste. Dessa har betalats med utförsäljningar och slakter av våra kassakor till monopol, vilket vi visserligen inte gillar. Men å andra sidan har högern vunnit våra hjärtan genom att inte lägga dyra pengar på att rädda onödiga SAAB och därmed "räddat" oss från finanskrisen. Dessutom styr de ju upp skolan, så vem bryr sig om att de rika blir rikare, det är ju rättvist och det blir ju bättre med den ordentliga högern.

Att vara vänster har sedan 60- och 70-talet blivit förknippat med flum och slöhet. Desto mer vänster, desto mer pårökt. Detta är inte bara myt, Mona Sahlin förkunnade ju stolt att hon testat lite ganja i sina hippa unga år. Vänsterblocket doftar dreads, unga dumma hippies som vill jobba så lite som möjligt och bara gosa sig igenom livet.

Om Sveriges vänsterrörelser ska växa sig starka igen behöver dessa stämplar försvinna. Sveriges rödgröna måste bevisa sin seriositet och släppa sina drömmar om få arbetstimmar, estetiska gymnasielinjer, komvux och betygsfrihet. Högern spelar det populistiska spelet fullt ut och vinner på det. Måste ordning och reda verkligen vara förknippad med högerpolitik? Varför kan inte de rödgröna skära bort sina slappa visioner? Åtminstone tills de ekonomiska vindarna blåser lite stabilare.

Lasse Rekommenderar: Sossarna bör skaffa en tydligare image av ordning och reda. Skulle också uppskatta om de lugnade sig med sin lite trevande ekonomipolitik.

Dagens fakta: Finska Vinterkriget är mitt favoritkrig. Finnarna lyckades krossa Sovjetunionens anfall och istället för att bli kuvade, förlorade de i slutändan bara lite land. Simo Häyhä, eller "Vita Döden" som Ryssarna kallade honom är inte så dum han heller.
Även om denna tabell nu blivit ersatt är den fortfarande den roligaste wikipediatabell jag läst.

onsdag 1 december 2010

lyckligt lottad

För ungefär ett år sen satt jag med Elliot, en av mina bästa vänner och snackade om hur lyckligt lottade vi är egentligen. Jag och Elliot är två människor som verkligen har fått ungefär precis alla förutsättningar man kan önska sig. Vi är båda födda i den mest centrala delen av Sverige, ett land som alltid hamnar på topplistor över bästa land på alla sett och vis.
Elliot och jagfoto: Alice


Vi är båda  delar stabila familjer med föräldrar som fortfarande är tillsammans. Vi har syskon och hundar. Även om ingen av oss skulle kunna betecknas som rika i Sverige har vi båda vuxit upp i familjer där föräldrarna har jobb osv.

Förutom allt detta har vi båda personliga fördelar. Vi är båda smarta, sociala människor. Vi är välutbildade och har båda ambitiösa inställningar till våra liv. Vi anses båda se bra ut och lever aktiva liv. Vi är båda av manligt kön. Det är hemskt, men män har det i regel lättare i livet, ni vet alla vad jag menar. Utöver allt detta har vi båda med väldigt få undantag levt med god psykisk hälsa och spännande liv.

När vi disskuterade alla dessa detaljer kom vi fram till att vi har haft en otrolig tur i livets lotteri. Alla dessa detaljer gör oss till lyckligt lottade av en otroligt sällsynt sort. Om räknar ihop alla dessa detaljer har vi inte bara haft tur i nivån av en på tusen, utan snarare en på hundratusen. Och det är läskigt.
Om jag har föts in som nummer ett av hundra tusen när det kommer till förutsättningar, då bör jag fan leva ett bra liv.

Lasse rekommenderar: Gör nått av livet för fan.

Dagens fakta:  Nicaragua har en av världens hårdaste abortlagar. Även om modern blivit våldtagen är det olagligt att göra abort, med hårda straff.

tisdag 30 november 2010

vattenpipan

Jag har en vision om ett framtida system som skulle fungera likt de 2 stora sociala internetmedierna gör idag. I både Facebook och Twitter är kärnfunktionen att man kan förmedla sina dagliga tankar till bekanta. Eftersom man bryr sig om hur ens vänner mår är detta en väldigt framgångsrik funktion och används flitigt runtom i världen.

Min tanke ligger i en teknik vi inte än uppnått men som jag tror inte skulle behöva ligga alltför långt in i framtiden. Istället för att man i ord förmedlar hur man tänker skulle man istället kunna skicka ut meddelanden baserade på precis hur ens kropp känner sig.

Jag, precis som många andra har en tanke om att människor i framtiden kommer ha sensorer på kroppen som mäter vad kroppen känner. Denna sensor skulle kunna rekommendera diverse handlingar som intagande av mat, vatten, sömn osv. Men det är inte denna funktion jag har i åtanke just nu.

Denna sensor som skulle sitta någonstans på eller i kroppen skulle också kunna vara uppkopplad till internet(eller motsvarande) och i realtid skulle man under utvalda stunder kunna förmedla till olika grupper av människor hur man känner sig just då.

Jag fick idén nu när jag satt och rökte vattenpipa. Jag har gjort ett aktivt val i livet att aldrig röka cigaretter(har inte ens dragit ett bloss, någonsin) och aldrig snusa. På grund av detta leder nikotinet i vattenpipan till att jag får en oerhörd kick vilket leder till ett starkt välbefinnande.

Gösta som jag har en musikduo med samt bor med i Berlin. Och jag.foto: Britta   


Min tanke är att man i framtiden då skulle kunna direkt kunna skicka ut en avläsning av hur man mår just i detta nu till en utvald grupp människor. Eftersom dessa människor bryr sig om en, skulle dessa då kunna bli glada av hur man känner sig och detta skulle då leda till att livet skulle kännas bättre.

Lasse rekommenderar: Dagens disskussion angående teknisk utveckling är väldigt negativt inställd. Det är självklart väldigt viktigt att vi ser kritiskt på alla nya uppfinningar, men glöm inte att också tänka på alla möjligheter dessa kan öppna upp.

Dagens fakta: Moskva är en oerhört dyr stad att befinna sig i. En hederlig gammal god kopp kaffe på café kostar till exempel runt 8 euro.

lördag 27 november 2010

världen och dess undergång

Asså let's face it. Världen är inte på väg i rätt riktning. Det finns så många sätt för mänskligheten att dö som idag känns så pass troliga att det är direkt svårt att inte bli mörkrädd. Det mest självklara är självklart miljön. Västvärlden är idag mycket utvecklad och släpper idag ut otroliga mängder "växthusgaser" samt sabbar miljön på en härlig radda olika sätt. Dock har vi skapat en illusion som säger att om vi bara börjar åka lite mindre bil, köper lite mindre onödiga saker och släcker alla lampor när vi går hemifrån så är det lugnt, världen kommer räddas.

Det första och mest uppenbara problemet börjar redan här. Den tidigare presenterade inställningen till klimathotet tyder på en tankegång där man tror att den enskilda konsumenten som står för majoriteten av de utsläpp vi utsätter vår jord för. Problemet är bara att detta är helt fel.
De största utsläppen i dagens värld sker inte hos konsumenterna. Det är företagen som släpper ut en klar majoritet av allt som sabbar jorden och de påverkas inte av att man börjar med kompost inte, de skiter fullständigt i vad konsumenterna har för personlig agenda, bara de kan få folk att spendera så mycket pengar som möjligt på företagets vara så att det tjänar så mycket pengar som möjligt. Miljö är endast av intresse för att det är vinstgenererande att ha en miljöprofil.

Storföretag styr en stor del av det vi idag kallar för demokrati i västvärlden. Favoritexemplet är USA där de olika presidentkanditaterna får offentliga bidrag från diverse storföretag som senare, om presidenten får majoritet, får olika fördelar, till exempel lagar som kommer väldigt bekvämligt och främjar just dessa företags vinster.

Allt detta är ju jättehemskt och skulle säkert efter en tid leda till någon sorts kollaps inom världen som vi känner till den idag, men det är inte västs företag som är det mest oroande idag. Istället sitter Kina, Indien, Bangladesh och resten av barnen i bullerbyn och väntar på sina härliga karameller. Karameller som de redan börjat införskaffa.

Precis som Pippi har dessa nationer en stor kappsäck med guldpengar att spendera på allt godis de kan tänka sig. Den Kinesiska medelklassen blir bara större och större(precis som den Indiska och snart den Bangladesiska). De köper bilar, toapapper, de reser och de äter kött precis som vi i väst och de skiter precis lika mycket i om detta påverkar miljön som vi gör. Problemet är bara att de är liiiite fler än vad vi är i väst.

Asså, Asiens regeringar är ju inte dumma i huvudet. Precis som alla andra som inte är kompletta idioter vet de att miljöhotet är 4 realz och är redo att sätta hårdare regler(påstår de), enda problemet är att de, precis som alla andra små gnälliga gubbar som sitter i vår världs regeringar, gillar att skylla ifrån sig. USA och Kina har de senaste åren befunnit sig i en disskussion som ser ut ungefär så här: Kina säger att utsläpp borde räknas per invånare i landet och USA säger att det borde det verkligen inte. Och så har det gått fram och tillbaka utan några som helst resultat.

Så allt kommer antagligen gå åt helvete. Tror jag kommer skriva en text om hur när och sånt också. Skulle vara najs.


Den här versionen av undergången tyckte jag om när jag var liten. Nostalgi vah.

Lasse Rekommenderar: Kineserna gillar ju det här med revolutioner, stick dit och snacka mycket om solidaritet, dra igång en revolution, kuva sedan Indierna, hota med kärnvapenkrig och bli världshärskare. Bestäm sen att folk inte ska konsumer osv osv, rädda världen och sånt.

Dagens fakta: Sydkorea(vet inte hur det är i nord) räknar ålder jättekonstigt. När man föds är man ett år, och alla fyller år på nyårsafton. Detta leder till att om att en Korean säger att hans dotter är 10 år är hon ofta istället 8 och aldrig 10(om Koreanen inte använder sig av det "nya" systemet).

torsdag 25 november 2010

less is more

Jag är väldigt fascinerad av begreppet "less is more". Det fyller en väldigt stor funktion i mitt liv och jag anser att det har en väldigt stor relevans inom dagens liv inom i stort sett alla områden. Ett öppet mål är ju att referera till klimatet och hur vi jobbar på att sabba det genom att överkonsumera det mesta som finns att tillgå här på vår jord.

Men det är inte endast i denna lite trista benämning detta begrepp kan appliceras på ett relevant sätt. Inom de flesta estetiska områden fyller detta begrepp också en mycket stor roll. I musik kan det till exempel ofta vara viktigt att ta bort vissa toner och slingor för att förtydliga det man tycker är viktigast med låten.

Att välja att agera på detta vis är viktigt för mig även i sociala sammanhang, där det är viktigt för mig att hålla mängden människor som står nära mig oerhört begränsad. För mig är det viktigt att ha några få att prata om vad jag verkligen känner innerst inne. Visst tycker jag samtidigt att en stor bekantskapskrets är väldigt hälsosamt, socialt kapital är ett begrepp jag absolut tror på.

Socialt kapital är i mina ögon nästan identiskt med gemensamma vänner på facebook. Eftersom jag och den här människan känner och tycker om samma människa(inte för att man gillar alla sina facebook-vänner) finns det en stor chans att vi två också kan fungera ihop. Detta i sin tur leder till en ganska automatisk tillit som främjar både sociala och professionella möten. Man litar till exempel på hantverkare som en bekant känner och hantverkarna i fråga blir oftast mer motiverade att leva upp till förväntan om de vet att den som anlitar dem känner en bekant.

Lasse rekommenderar: Många bekanta, få vänner.

Dagens fakta: Strömming och sill tillhör samma art. Strömming finns i Östersjön och sill i havet(Jag tror gränsen av någon anledning går vid Kalmar).

tjena tjena tjena tjena tjena

Hej.

Det var länge sen jag bloggade senast på helt egna villkor och nu kände jag att det var dags.
Jag bor för tillfället i Berlin och jobbar inte alls. Man skulle kunna kalla det att jag nu haft en väldigt lång semester och kunnat lugna ner mig efter gymnasietidens oerhörda tempo.

På grund av detta har jag nu kunnat börja tänka väldigt mycket igen. Jag funderar på ämnen som politik, filosofi, psykologi och framtiden i allmänhet. Jag har också ett brinnande intresse för musik och kommer säkert skriva om det också. Fast jag vet inte riktigt. Det blir som det blir.